I avvaktan på LSS-kommitténs slutbetänkande enades projektgruppen I LSS/LASS-projektet i maj 2008 om att fortsätta projektet med syftet att effektivisera de kommunala processerna.
Man beslutade att genomföra ett pilotprojekt i en av de deltagande kommunerna (Kumla). Motiveringen bakom att arbeta med ett pilotprojekt var att undvika en regelrätt och ofta långdragen upphandlingsprocess av IT-system. Övriga kommuner som i nuläget medverkar i BITA-projektet är Järfälla, Kristianstad, Nordanstig, Sandviken och Södertälje.2.1.Projektmål och leverabler
BITA-Projektet är att betrakta som en naturlig fortsättning på LSS/LASS-projektet. Målsättningarna kan därför av naturliga skäl ses som en konkretiserad version av LSS/LASS-projektmålen:- Med hjälp av sammanhållen e-förvaltning förenkla administrationen och öka effektiviteten inom tidsrapportering vid personlig assistans och bättre nyttja kommunens resurser inom personlig assistans
- Tillsammans med Kumla kommun och leverantörer konstruera det IT-stöd som utformats i det tidigare genomförda projektet Sammanhållning e-förvaltning inom LSS/LASS.
- Implementera IT-stödet i Kumla kommun och primärt fungera som ett stöd för berörda aktörer inom LSS: personliga assistenter, arbetsledare, brukare/gode män, samt samfungera med relevanta delar av Kumlas befintliga IT-system
- Hanteringen av tidrapporter och räkningar skall leda till bättre redovisning såväl internt inom kommunen som till Försäkringskassan
- Kvalitetssäkra att den assistansberättigade får det beviljade antalet timmar verkställt
- Assistansberättigad/god man ges möjlighet att granska scheman, tidrapporter och eget "timsaldo" via nytt IT-stöd (via e-tjänst alternativt utskrivna underlag)
- Förbereda IT-stödet tekniskt för att det skall kunna anpassas till andra kommuners IT-miljöer och därmed tas i bruk av andra kommuner
Förväntade resultat
- Ett utvecklat IT-stöd för mobil tidsredovisning och uppföljning
- Förenklad, tidseffektiviserad och kvalitetssäkrad hantering av tidrapportering och räkningar till Försäkringskassan
- Möjligheter att göra strukturerad och kvalitetssäkrad uppföljning och statistik
- Förbättrad kommunikation mellan medborgare och kommun rörande ekonomiska förutsättningar för personlig assistans och redovisning av utförd assistans
- IT-stöd/e-tjänst för assistansberättigad/god man.
- Se bilaga 5 för en översikt av de tänkta funktionerna i IT-stödet. Sjöström m fl (2008) ger en mer detaljrik bild av IT-stödets utformning och funktionalitet.
BITA-projektet kommer att avrapporteras genom ett antal leverabler till uppdragsgivarna:
- IT-stöd (testat och implementerat i Kumla kommun)
- Källkod och systemdokumentation
- Hjälpmaterial
- Projektrapport
- Lägesrapporter
Resultatet (nuläge) delges kontinuerligt till respektive samverkansparter samt alla Sambrukskommuner genom gängse kanaler (konferenser, medlemsskrifter etc.). Vidare skall alla Sambrukskommuner få möjligheter att köpa in systemet och implementera i egen verksamhet. Forskare ska kunna använda resultatet för publicering och vidareutveckling.2.2.Projektarbetsformer
I samma anda som LSS/LASS-projektet kommer arbetet i BITA-projektet att bedrivas intressentcentrerat. BITA-projektet bedrivs enligt agil (lättrörlig) utvecklingsfilosofi, vilket kortfattat innebär:- Täta leveranser av värdeskapande programvara
- Välkomnande av och anpassning till ändrade krav och prioriteringar genom hela utvecklingsprocessen
- Kontinuerlig uppmärksamhet på bra design och teknisk excellens
- En strävan mot enkelhet med avseende på utvecklingsprocess, dokumentation & programkod
- Kontinuerlig reflektion kring hur effektiviteten kan förbättras och ett pragmatiskt förhållningssätt till att anpassa sig efter nya omständigheter
Agila utvecklingsmetoder har vunnit mark i industrin det senaste årtiondet.
Projektet organiseras i en styrgrupp och en projektarbetsgrupp. Styrgruppen utgörs av representant från Linköpings universitet, Sambruks styrelse. Kumla kommun och övriga deltagarkommuner. Styrgruppen ansvarar för att projektet följer mål och budget. Styrgruppen sammanträder 2 gånger per år. Utöver inplanerade styrgruppsmöten sammankallar projektledaren styrgruppen vid behov.
I projektarbetsgruppen ingår Gunilla Hallqvist, projektledare, Jonas Sjöström, forskare och utvecklare samt Thomas Rosén, forskare och representanter (från verksamhets- och IT-sidorna) från Kumla kommun. Projektledaren rapporterar kontinuerligt till styrgruppen och Sambruks styrelse (status på projektet, budget etc.).
2.3.Kommersiella förutsättningar
Förutsättningarna för genomförandet av BITA och för att resultat ska kunna säkras är förtroende, delaktighet och engagemang från samtliga centrala intressenter: Kumla kommun, övriga delprojektkommuner, Intresseföreningen för Assistansberättigade (IFA), assistansberättigade och IT-leverantörer. En viktig förutsättning är en säkrad finansiering av projektet. Därför ska avtal tecknas mellan Kumla kommun, delprojektkommuner, leverantörer och föreningen Sambruk.Ytterligare förutsättning för projektet är samverkan med Sambruks FoU/VINNOVA-projekten "Bossanova" och "SAMSKOP", som dels är medfinansiärer av projektet, dels står för viktiga personella resurser och kunskap.
2.4.Tekniska förutsättningar
Tekniska förutsättningar Tekniska förutsättningar Tekniska förutsättningar Tekniska förutsättningar Tekniska förutsättningar Tekniska förutsättningarEn viktig utgångspunkt för BITA-projektet är Sambruks kravdokument för icke-funktionella krav: Öppen Teknisk Plattform (ÖTP 2.0, 2007). En viktig grundprincip i utvecklingen av det tänkta systemet är att det inte skall skapas direkta beroenden mellan specifika system. All interaktion mellan system ska ske via proxytjänster/adaptrar, som tar emot förfrågningar och returnerar svar. Därmed blir det tänkta systemet beroende av den tjänst adaptern erbjuder, men ej direkt beroende av de system adaptern i sin tur kommunicerar med för att utföra sitt arbete. Förfrågningar och svar mellan TidIT och omgivande system skall utväxlas i enlighet med välspecificerade dokumenttyper (s.k. nyttomeddelanden eller scheman). Så långt som möjligt ska öppna standarder inom området användas av leverantören, för att säkerställa att inga särskilda beroenden till specifika produkter eller leverantörer byggs in i programvaran.2.5.Projektets forskningsförankring
Projektet är en fortsättning av tidigare etablerat samarbete mellan Föreningen Sambruk, Linköpings universitet och forskningsnätverket VITS genom Sambruks VINNOVA - finansierade FoU-verksamhet (2005-2008). Projektet genomförs koordinerat med nya FoU/VINNOVA - projekt (2008-2011) "SAMverkan mellan Statliga och Kommunala Processer" (SAMSKOP)" och "Affärsmodeller för öppen programvara i offentlig sektor: Nya möjligheter för kunder och leverantörer" (Bossanova).Ett mål på forskningsnivå med BITA-projektet är att projektet ska bidra till att utveckla kunskap som kan vara till gagn för framtida interorganisatoriska verksamhetsutvecklingsprojekt inom offentlig sektor. I praktiken innebär detta att forskare kommer att bidra med kunskap och arbetsinsatser till BITA-projektet, samtidigt som de genom sin medverkan får underlag för att utveckla praktiska teorier, modeller och metoder.