Riksrevisionens granskning av informationsutbyte mellan myndigheter

http://www.riksrevisionen.se/templib/pages/EArchiveItemPage____555.aspx?publicationid=2962&order=ZmFsc2U=

Rapporten innehåller bl a en beskrivning över beräknade vinster och kostnader som kan uppnås genom en allmän använding av elektroniskt informationsutbyte, baserad på undersökning av hur Botkyrka kommun deltagit i utveckling och utnyttjande av Sambruks 'Multifråga'.

Riksrevisionen kommer därvid fram till att det finns rejäla besparingspotentialer om alla kommuner OCH fler myndigheter utnyttjar möjlighet till elektroniskt informationsutbyte och man utgår då bl a från Botkyrkas verksamhet.

Det är mycket glädjande att Riksrevisionen kalkylerat och konkretiserat besparingspotentialen och dessutom framhållit Sambruks arbete med att ta fram hjälpmedel därför, men tyvärr innehåller rapportens beräkningar några allvarliga räknefel, troligen beroende på att granskarna inte full ut förstått hur Sambruks projekt och Botkyrkas engagemang i detta har fungerat. Därför har revisorerna felaktigt kommit fram till att Botkyrkas kostnad för (sin delaktighet i) utveckling av 'Multifråga (131.00 kr) ska multipliceras med det totala antalet kommuner, för att komma fram till den totala kostnaden för att utveckla en sådan frågefunktion. Sanningen är ju att Sambruks utvecklingsprojekt kostat totalt c:a 900.000 kr och det är denna summa som fördelats mellan projektdeltagarna. Om alla Sveriges kommuner deltagit i utvecklingsprojektet så hade ju snittkostnaden för varje kommun istället blivit c:a 3.000 kronor!

Vårt räkneexempel visar ju med alla tydlighet på de ekonomiska fördelarna med Sambruk-tanken och det är beklagligt att detta inte kommer fram i en annars värdefull rapport.
Dessutom har uppgifterna om driftskostnaden också missuppfattats, möjligen beroende på att installationskostnaderna vid införande av 'Multifråga' inkluderats.

Därutöver är det anmärkningsvärt att resonemanget och slutsatserna om vilka besparing som uppnås om handläggarna INTE kontrollerar uppgifterna i inkomna ansökningar (beroende på tidsbrist om man inte har tillgång till direktåtkomst) - här konstaterar revisorerna att det inte uppkommer några besparingar i form av minskad handläggningstid, vilket i och för sig är korrekt, MEN man bortser då helt från de slutsatser som den tidigare FUT-utredningen kom fram till, dvs att det totala beloppet av felaktigt utbetalda bidrag uppgår till c:a 20 miljarder kronor per år. Med ett effektivt och tidsbesparande system för direkt åtkomst av myndigheternas data om bidragssökande - som 'Multifråga' - så skulle sannolikt denna summa kunna reduceras dramatiskt.

Vi kommer att påpeka dessa brister i rapporten till Riksrevisionen och hoppas att man tar till sig detta i det forsatta arbetet.